fredag 22 september 2017

CREEPY VIBBAR FRÅN PRINTLER








































Och så kom fredagen och nu är den snart förbi och jag har gäspat sen klockan halv åtta. Men jag känner mig nöjd ändå liksom för jag har städat ur lite i källaren och shit vad gött det är att få saker gjorda som man dragit sig för att utföra. Det tappas lite på stenarna där inne. Dom där som tynger ner och skaver och irriterar. Nu kan dom skava någon annanstans för jag har varit en sjukt effektiv människa. Effektiv kanske vara att ta i, men lite jäkla duktig då. Det har jag varit iallafall. Lite jäkla duktig. Imorgon blir det återvinningen för så gör människor som har ordning och reda. Dom låter inte det stå och skräpa. Dom tänker inte, det tar jag en annan dag. Eller, jag måste bara göra dom här roliga sakerna innan jag gör det där tråkiga. Eller, det där är minsann ett mansjobb. Dom är doers och får saker att hända. Jag är ingen doer, men imorgon ska jag sannerligen försöka mitt bästa. Håll tummarna nu då. 


Vi har käkat thai och kikat på barnskräckis och haft det relaxt. Jag ansåg att jag hade lagat mat tillräckligt denna veckan. Man ska inte slita ut sig i köket. Det har vi kvinnor gjort tillräckligt i historien. Ja, jag vet att jag är lite av en revolt som köper hämtmat på en fredag och trotsar tacomyset, men sån är jag. Jag är våglig minsann. Väldigt våglig. Känner nästan pirret i hela kroppen av all denna revolutionära handling. Hejsan hoppsan liksom på det. Bör jag tillägga på mitt cv att jag är en mycket handlingskraftig människa som vågar trotsa patriarkatet? Kanske till och med banbrytande? Ja, man ska inte hålla inne på sina fantastiska förmågor. Bara ordbajsa ut allt. 


Fast egentligen skulle jag blogga om det där printet upp på bilden, men vinkla genast allt till att handla om mig. Händer typ jämt. Måste vara för jag är så förträfflig. Åter till printet igen då. Som jag gillar det. Det är lite creepy, men samtidigt sjukt vackert. Håret är to die for. Älskar ju rött hår. Så ja, det var kärlek vid första ögonkastet och det ända jag ångrar är att jag snålade och tog det alldeles för litet. Snålhet lönar sig aldrig. Har lärt mig den läxan nu och håller mig till formatet 50x70 så man inte behöver förstoringsglas för att se motivet eller ens tavlan. 


Ha det fint nu

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar