Det där med att vara nöjd med det man har, hur svårt är inte det. Eller vara nöjd med hur man är/ser ut. Kanske är ni nöjda, kanske inte. Jag kan ibland känna att ja jag får väl vara nöjd. Det kunde ju varit sämre och jag är ju frisk och jag har det jag vill ha, men lika ofta smashar det tillbaka och man bara vill lägga sig ner och böla och tycka synd om sig själv. Okej, jag gråter absolut inte. Lite stolthet har jag kvar (typ yttepyttelite), men jag önskar att jag kunde fixa till lite här och där, träna mer, äta sundare och bara se så bra ut som man kan. Men jag är bara för lat, för fattig och orkar inte ens bry mig just nu. Känns ändå rätt skönt.
Sa till min vän att jag funderar på om Edward Bloom inte är min typ. En livsnjutare i världsklass som inte bryr sig om små petitisser antar jag. Bara njuta på, livet är kort. Så Edward Bloom, snart kommer jag. Ska bara öva lite mer på det där med det goda i livet. Då kommer vi vara bundisar for life sen. Edward och jag. Jag och Edward. För övrigt ett riktigt fint namn. Lite posh sådär. Får nog byta mitt om jag ska passa in. Typ Victoria, Margareta eller Madeleine. Får nog fundera på det där namnbytet lite. Däremot ett af eller von tar jag gärna. Och en herrgård med ett antal anställda och en obegränsad budget. Mår redan lite bättre.
men ha det fint nu då
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar