Ja tydligen så går tiden fort har jag hört. Och den bästa tiden är ju här och nu och framför oss och jag känner liksom bara glädje. Fågelkvitter, torr mark och sol. Ingen mer snöslask, underställ och dunjacka. Det senaste är ioförsig rätt svårt då jag tvättat sönder den. Ska det liksom vara en hel vetenskap att tvätta dunjackor? För komplicerat för min hjärna.
Det händer inte så mycket här eller så händer det mycket, men jag har inget intressant (när hade jag det senaste haha) att berätta. Jag kan säga att jag är sjukt trött och längtar till min sovmorgon på lördag, det gör jag visserligen alltid också, men nu måste jag gå upp klockan fyra för att cykla till stallet innan jag jobbar. Och det är mysigt att möta hästarna med deras gnägg på morgonen, men att cykla i skogen i mörkret på världens dåligaste väg känns som ett självmordsuppdrag ibland. Så man kan lugnt säga att jag är i desperat behov av sömn och mysiga stunder på morgonen utan min väckarklocka som enda sällskapet.
Har precis avklarat att betala en räkning som jag missat, big no no på det liksom. Beställt träckprovsanalys till hästarna, inte en dag för tidigt. Köpt den där födelsedagspresenten till brorsbarnet som fyllde år för snart en månad sen. Fast om man ska vara petig så sa jag faktiskt att det inte blir present förns han bjuder på tårta och han har inte bjudit på det än. Han bjöd på glass. Inte alls samma sak. Så jag vet inte om jag ska ha dåligt samvete för jag alltid är sen eller om jag ska känna att jag var jäkligt schysst för att jag köpte han den där presenten trots att han inte höll sitt löfte. Bör han istället känna en enorm tacksamhet för han har en sån överseende faster kanske? Jag tror det. Allt har alltid en bra förklaring och om man är som jag, alltså sjukt bra på att skylla ifrån sig sina misstag, så är man alltid fri från skuld. Har ni kanske då hört talesättet "Den som är fri från synd må kasta den första stenen"? Synd eller skuld, typ samma sak. Ja kan alltså då med gott samvete alltid kasta den första stenen. Hur kan man vara så här bra alltså. Otroligt.
Köpte en cool bikini till Myran när jag ändå slösade pengar. Och kanske en locktång till mig. Hoppsan. Sa jag inte nyss till Martina att jag blivit en spara? Får väl ta tillbaka det då. Eller så nämner jag bara inte detta för henne. Då kan jag iallafall fortfarande lura henne att jag blivit en mer ekonomisk människa. Kör definitivt på det sista. Nu ska jag ut på en pw med dogsen för det har jag lovat dom och det vet jag att dom inte glömt.
ha de fint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar