Vilka vårkänslor jag fick idag alltså. Å mitt hjärta nästan sprack av glädje bara för att få se torr asfalt, sol och fågelkvitter. Jag kräver liksom inte mycket för bli innerligt lycklig, om än bara för en stund. Och torr, fin asfalt (utan grus) gör mig typ gråtfärdig. Bara att få cykla eller gå på den känns heligt såhär i vintertidens slut. Jag känner mig som en ko på kosläpp ungefär. Blir helt sprallig och vill bara cykla på hela vägen och skrika vårskriket och aldrig bli normal igen och troligtvis bli påkörd. Alltså påkörd vill jag ju verkligen inte bli, men om jag skulle bete mig som jag skulle vilja så skulle jag nog troligtvis bli påkörd. Har ju alltid lurarna i och full volym och insuper den friska luften när jag cyklar hem. Kan lugnt säga att jag har noll koll för det mesta, men jag hoppas att någon däruppe har lagt ett gott ord för mig så jag klarar mig ett tag till. Eller så vill dom verkligen inte ha dit mig och det innebär ju också att jag klarar mig ett tag till och det funkar bra det med. Nu spånar jag iväg igen, sorry. Hur har ni haft det idag? Bra hoppas jag? ja, ni brukar ju inte svara så jag svarar åt er att ni hade det bra. Alltid trevligt med en trevlig dialog. Så nu har jag varit tillräckligt artig och återgår till mig igen.
Jag har ju mått bra idag. Hurra. Jag har fått komma ut i civilisationen. Jag har handlat lite mat, pussel, en blomma och hämtat min fina svan hos Modesto. Passade också på att lägga undan en Barbour jacka till min söta lilla kille som han kommer se urfin ut i. Och så kommer han kunna matcha storasystern som fick sin för nån vecka sen. Jag har verkligen varit världens snällaste mamma för det enda jag egentligen ville var att köpa en Barbour jacka till till mig själv, men ibland är inte livet riktigt rättvist.
Sen så har jag varit i stallet och hälsat på mina fina pållar och myst lite. King blir bättre och bättre för var dag. Idag lyfte han alla hovar direkt. Det är framsteg. Hämtade fyrhjulingen också som blivit strandsatt där för ett bra tag sen. En bra kvinna reder sig själv som jag alltid säger. var dock lite bökigt att putta på åbäket i ett halkigt gräs, men skam den som ger sig.
ha de fint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar