Och så flög den förbi denna dagen med, men det var helt okej för lite bra blev ju gjort. Vi drog ut till stallet för att motionera de små pälsbollarna och Candy fick också komma ut lite då Myran följde med och red på henne. Hon är ju så duktig och snäll och de där två sköter sig själva så bra så till skillnad från de små shettisarna som helst av allt bara vill äta gräs och vägra gå. Fast vi har gjort framsteg ändå. Första dagarna gick Frida knappt framåt. Vi kom som längst 150 meter utanför stallet sen gav vi upp och vände, men nu var vi ute i trettio minuter dock i långsamt takt. Väldigt långsamt. Typ så långsamt att det börjar krypa i hela kroppen av energi som bara vill komma ut. Imorgon ska vi gå en annan väg som de aldrig gått så det kan bli lite kul. Jag tvekar dock på om hästarna är av samma åsikt.
Har målat ledstången svart till trappan och satt upp tavlor och jag är sjukt nöjd med valet att skippa vitt och köra på grått istället. Imorgon kanske jag kan få demolera lite. Älskat att riva, hatar att slänga på kärran. Kanske dags att börja använda de där populära barnarbetarna igen. En femtiolapp kan jag nog bidra med och samtidigt får de lite motion och frisk luft. Två flugor i en smäll.
Efter tre lästa Märta böcker så börjar jag bli rätt seg, men som tur va så somna lillebror före mig. Älskar att han väljer hästböcker framför alla andra och att hans snälla storasyster redan lästa alla för han då det är hans favoriter. Det är allt bra att ha syskon ibland.
ha det fint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar