Det går mot en underbar säsong, sommaren. Förra året fik vi inga vindruvor alls och det var väl inte superkul då jag längtat så. Ska köpa en vinplanta till och sätta på andra sidan av fönstret. Och då gäller inga bortförklaringar mer utan då ska det produceras druvor på löpande band. Jag vill att de ska täcka hela sidorna på huset och hänga ner i fönstret så där bohemiskt och mysigt. Det kan väl inte vara så mycket begärt, eller, eller??? Inte alls irriterad.
Vaknade upp mu imorse och var fortfarande sjukt irriterad på mig själv för hur jag betedde mig. Någon annan var skadeglad hela gårdagen och tyckte minsann att det var lite kul att jag släppte loss lite och eftersom han är världens snällaste så hade han tagit ett kort på mig och skickade det igår mitt i mitt värsta ångestmoln. Det där ska han få fan för alltså.
Jag har funderat ut lite saker som kanske kan få upp min trovärdighet eller bara värdighet lite grann. Jag har väl egentligen inte funderat lite utan fruktansvärt mycket. Typ nio tiondelar av dagen så fick jag flashbacks och det var inte trevligt, inte trevlig alls.
Tillbaka till funderingarna. Något som jag tänkte borde höja min värdighet och "preppy" stämpel mycket är definitivt att bli kyrklig. Det måste ju slå högt. Dock antar jag att det är inte direkt Ida´s målgrupp som sitter där i bänkarna och det är ju liksom dom jag måste övertyga att jag typ blivit drogad eller värre. Att mitt beteende definitivt inte var mitt fel. Får försöka utveckla den ideén vidare för jag känner ändå att den kan vara en vinnare.
Att gå med i en föräldraföreningen eller ideelförening är ju också en hög "duktighets" stämpel på. Det är super seriöst och vuxet att vara med i och det är troligtvis rätt målgrupp om jag siktar in mig på både förskoleföräldragrupp och typ fotboll. Och då kan ju dom som inte varit med bli informerad av dom som är med att Sandra minsann är en rekommenderlig människa som visst bara hade en pissig dag den där fredagen. Hon är verkligen en skötsam kvinna av högsta klass, verkligen.
Desperata åtgärder är väl att bli nunna och det känns lite jobbigt och lite överarbetat om jag ska vara ärlig. Nykterhetsrörelsen är också en till desperat åtgärd som känns lite jobbig då jag har så många planer inför sommaren som troligtvis kommer att inkludera Baccardi Breezer och jag antar att det inte är okej för dom. Ett långskott alltså, men är man desperat så får man egentligen inte vara kräsen så jag kommer att hålla alla dörrar öppna.
Och det sista och troligtvis helt omöjliga jag funderat på är att få tag på en sån där sak som dom har i Men In Black. Den där saken som gör att folk inte minns något av som just hände. Lite problem runt just den grejjen är att det, ett, hände ju inte precis nyligen, två, kan vara svårt att få alla samlade igen då jag inte har en aningen om vilka som var där förutom fyllot som trilla hela tiden, tre, hur i helvete ska man få tag i den där manicken alltså, fyra, att allt var ett mirakulöst önsketänkande att just en sådan sak fanns.
Så egentligen återstår bara en sak eftersom ni alla förstår att jag är för lat för att göra något av detta att jag bara hoppas att ni var lika osmarta som jag och inget kommer ihåg eller att ni har redan glömt det.
ajöken på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar