En söndag i slutet av maj drog jag ju med min bror och alla kids på tårtbuffe i Jonsboda. Mycket gott var det. Hitta bilderna i datorn och eftersom min kamera har gett efter så finns det liksom inget nytt att välja.
Snart jobbat första veckan i köket på skolan och mina fötter är inte riktigt nöjda med all springande. Har man vant sig med några stillasittande månader så kan det bli tufft, men det är så skönt att vara tillbaka. Nästa vecka börjar jag tidigt som vanligt och då blir det till att cykla, som jag har längtat. Finns det något jag verkligen gillar så är det att cykla, men det borde ni ju veta vid det här laget.
Idag har jag äntligen sett till att få mig den där superduper snygga och sköna kappan från Holly & Whyte som jag sneglat på ett tag. Igår gick jag in på Lindex webbshop och var för en gång skull helt säker på att nu jäklar ska jag slå till. Inte tveka mer. Och vad händer? Min storlek är slut och jag börjar typ att lipa. Alltså bara typ, så ytlig är jag inte att jag gråter över en jättefin kappa som kanske löser alla mina problem ( och nästan fred på jorden också ) om jag bara får den. Nää verkligen inte. Såg på Skövde butiken att de hade ett ex kvar och jag skrev ett fjäskande brev till min mycket generösare bättre hälft att det vore liksom så snällt om du bara kan hämta den där kappan åt mig. Sen var det bara att hålla tummarna och ringa och lägga undan den och hoppas att mitt fjäsk gjorde susen. Och eftersom jag är världsbäst på att just fjäska så gick affären i lås och tomorrow är den min. Ibland älskar jag bara mig själv för jag är så smart.
Fast nu blir det målning av myrans skrivbord och jag har tveksamhetens skuggor över mig.
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar