Idag har jag varit på mitt första namngivelsekalas. Annorlunda, men lika trevligt och så gott fika. Det var två små söta flickor som fick sina namn idag och världens sötaste små kransar av brudslöja lades i deras hår.
Jag passade på att ha min propra klänning från zara och skor från Billi Bi.
Har mest gjort ingenting annars idag. Solat, städat och klippt lite gräs, men överlag har jag slappat. Har ju faktiskt varit på morgonpromenad i skogen och blev chockad över att jag mötte folk. Av alla gånger jag gått där har jag aldrig mött någon på den leden. Betyder det att jag inte är ensam om dess existens? Känns tveksamt just nu. Är det positivt eller negativt med lite folk. Positivt skulle jag nog luta det hela åt, men då med understruket av att det är trevligt folk. Våldsutövare undanbedes tacksamt och jäkligt bestämt. Känns nämligen lite svårt att få hjälp mitt ute in the forrest så att säga.
ha det fin fint
så himla fin klänning!
SvaraRadera