Sitter här i mörkret och är för trött för att orka gå upp och lägga mig. Lyssnar på depp musik och bara känner för att gråta en skvätt. Har inget att gråta för förtillfället, men ibland känns det som om man bara behöver det. Lite "tycka synd om sig själv" tankar kan få en på så mycket bättre humör efter en stund. Kan ni känna likadant kanske? Nää, troligtvis är jag lite bakom, men nu får jag stå för det. Stå för att jag är en "tycka synd om mig själv människa". Har jag nu officiellt kvalat in i de egocentriskas gäng? Troligtvis kommer jag att nu att bli en så kallad prospect. Undra vilka färger de har? Hoppas på lite mer jordnära toner då det är lite mer sånt nu i höst. Ni vet skogsgrönt, vinrött, brunt och säkert grått. Herregud, man vill ju liksom inte miss matcha. Problemet blir ju senare på vårkanten då allt typ ska gå i pastelligt och klara färger. Känner att jag får nog överväga lite här. Man kan ju inte rusa in sånna här gangs och inte vara väl förberedd. Får nog goggla lite.
På tal om något nästan helt annat, Jag har lånat min broders skottkärra och fortsatt mitt evigt långa projekt vid innergården. Idag blev det tjugioåtta kärror. Tjugioåtta kärror av utråkighet, men för varje kärra så kommer jag ett steg närmare mitt mål. Och tänker man positivt, som jag alltid gör, så går det förbaskat bra trots allt. Med betoning på trots allt. Och bara för att visa min positiva sida så är det bara hälften kvar. Till och med mer än hälften kvar. Jippi, så kul.
ha en fin kväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar