Här i min köksträdgård är växterna inte bortskämda och inte ser dom så vidars pigga och fräscha ut heller, men dom lever. Troligtvis ett liv i misär. Men livet är ju liksom inte lätt. Vi måste ju alla gå igenom en svår period oftast innan ljuset kommer så att säga. Och att vara en grönsak är inget undantag. Jag diskriminerar ingen eller favoritserar ingen heller (ok olivträden kanske favoritseras lite, men det är bara pyttelite lite). Salladen gav väl ingen lite genom att smaka vidrigt och potatisen fick troligtvis skorv. Ärtorna ser inte ens goda ut och tomaterna hatar nog mig. Men förutom allt detta så älskar vi verkligen varandra, jag och min köksträdgård.
Kram på er
Jag vill ha en köksträdgård. Till nästa år ska jag ha en.
SvaraRadera