lördag 28 januari 2012










Jaha då har man gjort om lite här hemma, men vet inte om det blev så mycket bättre. Om en stund tröttnar jag nog igen. Alltså ibland tröttnar jag på allt mitt "hemmagjorda" och bara vill ha fabrikstillverkade perfekta möbler som alla andra har och sen så ändrar jag mig tvärt och spyr galla på alla "svenssonsmöbler" och svär högt och tydligt att jag vill minsann inte va som alla andra




" Jag vill inte va´ som alla andra, för jag vill va mej själv. Jag vill inte va´ som alla andra för jag vill va´ mej själv, vill va´ mej själv...Noice"




och inte heller ha det alla andra har. Kan man aldrig bli normal?!


Har nog kommit på att jag är nog inte normal och kommer aldrig bli. Eller vad är normalt och varför ska man vara det. Varför ska man försöka att vara som alla andra när man ändå inte är det. Ingen är ju den andra lik, men ändå ska vi formas till samma skrot och korn, med samma åsikter,samma tankesätt och samma livsförhållande. Jag vill inte vara som ni och ni vill definitivt inte vara som jag, promise hihi. Och mitt liv är mitt liv, ditt liv är ditt så varför måste vi försöka att ändra det? Vem vet vad som är bäst för en annan? Vem vet vad någon annan känner? Och varför vill vi gotta oss i andras olyckor och sorger? Vad är vi för människor som gläds åt att andra har det dåligt eller hatar när det går bra? Den svenska avundsjukan?




Jag försöker att tänka på varför jag tycker illa om denna personen och varför jag gör det och får då alltid samma svar, avundsjuka. Avundsjuka är ofta rätt nasty, men behöver inte vara det. Klart man får vara avundsjuk på ett sunt sätt, men inte så det går överstyr och man börjar tycka illa om den personen, vill den illa osv. Tänker på alla dessa duktiga storbloggare som lyckats bara genom att visa sin del av sitt liv/intressen/hobbys och då ges det tydligen rätt att ge sig på den människan. Se till att hon inte ska tro att hon är något. Märker och kommenterar det minsta lilla mänskliga felbeteende som hon gör. Fy fasiken vad sjukt. Varför vara negativ istället för att glädjas åt att de har lyckats. Att man kan komma någonstans om man kämpar för det man tror på. Sånt inspirerar mig iallafall. Vare sig man är bloggare/egen företagare eller bara någon som satt upp ett mål, kämpat och klarat det. Imponerande!


Så till slutklämmen: Börja tänk positivt och framåt istället för negativt och bakåt. Annars kommer du ingenstans förutom in i din egna bittra värld och den är inte fin. Så ikväll/natt så ger jag mig själv en positiv kick i röven och tackar för mina undebart bråkiga barn, min familj och mitt liv trots att det är i en krigszon . Och samtidigt ger jag mig själv en shoppingtur imorgon på finaste butiken som sorgligt nog ska stängas mindre positivt och en fika med fina vänner och barn mer positivt.





Härlig lördagsdag på er alla!


R.I.P lilla Tessan, du kommer att vara saknad



3 kommentarer:

  1. åh tack sandra hade en shitty day i går på jobbet och vaknade på fel sida i dag men nu är jag glad igen. Du har den inverka på mig att du gör mig glad. längtar tills vi ses :)

    ha det fin och shoppade inte ihjäl dig.. och tråkigt med Tessan!

    kraaam

    SvaraRadera
  2. Vilka underbara ord! Jag håller med om varenda ett! Jag tar dem till mig och lägger dem i ett fack som ska vara lätt att öppna när det behövs! Ja vad är normalt!? Jag är det i alla fall inte och som tur är så är inte du det heller! Faan vad tråkiga vi skulle vara i så fall! ;) Kram Linda

    SvaraRadera
  3. Mycket kloka ord!! (som vanligt alltså!) :) kram kram
    Väldigt tråkigt med Tessan men helt klart rätt beslut eftersom hon inte va bra! :(

    SvaraRadera