onsdag 19 mars 2014

HUR FINA ÄR DOM INTE






Så sitter dom där på strandpromenadens mur och blickar ut mot havet. Vi har då precis legat på en strand med ganska svarta sandkorn som var så finkorniga så när det blåste så yrde de överallt. Kan säga att min hårbotten hade sällskap av dom i dagar. Men sanden var så len och solvarm att man inte kunde hålla sig från att lägga sig ner och värma sig i den. Så på den stranden låg vi och njöt av solens varma strålar medans karlarna satt längre upp vid uteserveringen och tog varsin kall öl. Barnen ritade hjärtan på stranden, duschade fötterna och hoppade i vågorna som havet blåst upp. Denna resan så hade vi så tur med vädret. Det regna en gång på natten när vi gick hem efter en utekväll i Playa del Ingles. Lite trötta och yra så råkade vi gå av ganska många kvarter tidigare och fick gå en rejäl bit. Första och troligtvis sista gången jag går ut på ett "semesterställe" då jag insåg ganska snabbt att det inte var min grej. Så många udda människor, rökiga lokaler och skabbiga toaletter. Tecken på ålderdom eller har jag drabbats av ett tråkighetssyndrom? 


Har blivit kraftigt förkyld med halsont. Kan det liksom aldrig ge sig. Tänkte cyklat idag, men lusten har inte infunnit sig än. Tänkte kanske var fel ordval då det mer borde stått tvingats att cykla på grund av att biljäkeln måste tankas och pengarna är slut. Planen var att cykla till jobbet så jag slipper att tanka today. Och förhoppningsvis ska jag inse att jag hellre cyklar än att åker bil. Nu är det ljust ute klockan sex så då kan jag inte skylla på det längre. En ursäkt till har alltså dragits bort från mina fötter. Gillar det inte.




Ha nu en fin onsdag och snart är det fredag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar