MÅSTE MAN JÄMFÖRA

Project Foce från Miinto

Zeta Parka från Bubbelroom

Kan lungt säga att översta jackan är min absoluta drömjacka ever ever. Den har allt och lite till, men den har också ett stort mins och det är att den är svindyr. Snuskigt dyr för mig. Jag är inte den som går och hittar substitut, men kostar den bara 250 kr så är till och med jag nöjd med en look alike modell. Inte alls lika snygg, men tillräckligt. Jag hitta alltså den understa jackan på Bubbelrooms rea igår. Det var halva reapriset och då bara man måste bryta alla sina löften och principer och klicka hem en eller två saker. Jag vet att jag inte är den enda med dålig karaktär....eller?!

Igår kände jag mig som en ny människa när kortet var påfyllt igen, men idag känner jag mig lika pank som i söndags. Efter att jag varit med Maja på vetrinärbesök, köpt avmaskningsmedel till hästarna, betalt "kolla bajset" räkningen, betalt två roliga saker och sedan handlat (dock glömde jag det viktigaste typ...f.u.c.k) så tippar jag på att jag har kvar 150 kronor på kortet. Då är det bara sju dagar kvar tills nästa aha känsla infinner sig igen. Tur vi har en stor kartong snabbmakaroner kvar i skafferiet. Dock har jag märkt att genom att vara rejält luspank så infinner sig en annan vardagslyx. Nu snackar jag inte gulliga händelser eller undebara skogsmiljöer utan helt vanliga skitsaker som blir till guld typ. Här nedan kommer min för tillfället ultimata vardagslyx:

1. Att kunna tvätta håret i schampoo och inte tvål på grund av att man varken har råd eller kommer ihåg att köpa något så tråkigt som schampoo.

2. Att kunna använda engångsrakhyvlar som just var det är ämnade till, alltså en gång, och inte missbruka en och samma i två månader tills man till slut inser att den där rakhyveln är lika vass som en gelegodis och att man då troligtvis kommit underfund med att den gör ett uselt jobb.

3. Att ha en något som är vettig middag hemma i kylen och inte behöva gräva sig längst ner i frysen efter något som knappt är ätbart. Det finns ju liksom en stor anledning till varför dom har legat där så länge. Vet att en fiskgratäng och pyttipanna gömmer sig där i , men så desperat har jag inte varit än.

4. Att kunna dra till närmaste affär som saluför ögonbrynspennor bara för att kunna se sig själv i spegeln utan att dö en plågsam invärtes död eller nästan så iallafall. Jag klara mig i cirkus en vecka utan, men sen när helgen närmade sig så gick det bara inte och jag fick skrapa ihop det lilla jag hitta för att springa in med andan i halsen precis vid stängning och roffa åt mig det som rekommenderades. Nöjd åkte jag hem utan att inse mitt fatala misstag. Ögonbrynspennan som egentligen inte var ögonbrynspenna var brun, mörk mörk brun, nästan svart. Och jag såg för jäklig ut och fick med all rätt höra det. Men den helgen är glömd nu och ny penna är inköpt. 

Det var några av alla saker jag brukar grubbla på när hjärnan får sina fnatt. 

Kram