torsdag 31 oktober 2013

Den här dagen alltså. En riktigt jävla skitdag. Ja, ursäkta ordvalet, men det finns liksom inget annat att nämna det som. Vet inte ens vart jag ska börja. Jo, jag börjar från början (som vettigast bör kanske), långt, långt från början. Ända bort till kvinnans uppståndelse. Och då skulle jag bara vilja veta vem i helvete det var som kom på alla dessa negativa saker vi måste utstå? Mens liksom, världens sämsta ide. Alla som är relativt förutseende skulle ju förstå att det där gör ingen som helst nytta. Och allt detta som det för med sig. Jag kan tänka mig att det kallas PMS. Men vad betyder det egentligen? Det ända jag vet är att det förstör för mig varenda jäkla månad. Samma sak hela tiden. Man är på rätt spår med mat och träning och så kommer den där veckan innan. Ja, för det är veckan innan som är min dom varje gång. Veckan innan då man hatar alla och kan tänkas äta upp allt man ser. Och det är den känslan som jag började denna onsdag med. Så tänk på det när ni läser detta och försök förstå att bristningen var så nära nu, så nära. Ja så tar vi det nu från början i nutid.

Jobbade i köket på skolan idag och eftersom det fanns tillgång till min värsta fiende: bröd där så kan ni ju kanske ana hur det sluta. Det börja med en macka och sluta med sex stycken och jag kunde tagit hela påsen även fast jag var så mätt, men det är det där drivet. Drivet att du ska äta, äta tills du spricker. Jag fick ju gå iväg för att inte falla i greppet på min inre röst. Inte kul alls. 

Sen kom jag hem och sökte igenom alla skåp och väskor för choklad. Eller vad som helst med socker i. Och så fann jag en påse Malteaser vilket jag hatar och den åt jag tills jag fick spykänslor i halsen.

Åker äntligen iväg till tygaffären för att köpa tyg till Myrans mantel som vi ska sy, men klart dom inte har det. Ja men, tack. 

Och hästarna i stallet var helt galet jobbiga för det ända dom ville var att gå in i stallet och äta hö. Ridning var inget dom hade planerat alls. 

Åker hem och tränar. På träningen kan jag inte utföra en magövning för jag får så sjukt ont i tån, byter ställning på fötterna och då får jag kramp i dom istället. Humöret är snart nere på noll. 

Ringer till Netflix eftersom jag glömt av lösenordet dit och får till svar att de behöver ha mitt kortnummer för att ge ut det. Visst, inga problem säger jag. Rabblar numret och får till svar att det inte stämde. Och då kommer jag ihåg att jag fick nytt kort för någon månad sen för mitt gamla fastna i en uttagsautomat. Ok, säger han. Jag kan skicka via din mail som du uppgett. Nja, säger jag, det går liksom inte för den mailen har blivit kapad och den kommer jag inte in i igen. Ja se varsågod. Tålamodet ligger och sniffar på botten nu. 

Ok, tänker jag smart, vi har ju fortfarande Netflix där uppe så jag kan ju använda den. Kommer upp och ska sätta på det där uppe och möts av texten att den är tillfälligt avstängd för att en betalning missats. Men vad i... Nu var allt så ironiskt så det var ingen ide att bli irriterad utan bara likgiltig. 

Kommer ner och känner livet runnit ur mig och ser att jag missat tre räkningar när jag betalade i förrgår. Ja, men va trevligt. 

Sätter mig i soffan och vräker i mig fem knäckmackor och resten av den där äckliga Malteaser påsen och ser på en norsk serie på ettan. Blir på bättre humör när jag kan lyssna på deras roliga språk. Norska alltså, de har himla roliga ord. Bra serie var det också. 




Kram på er

1 kommentar: