söndag 22 november 2015

JAG LOVAR, JAG ÄR I HIMLEN



Nu kommer den, japp, trummvirveln på nu då, spännande, spännande. Dö nu inte bara av all denna förväntan för snart, precis alldeles snart, ska ni få se ett stycke vackert jäkla konstverk, tapeten jag kära ner mig i totalt. Nästan så det pirrar till i kroppen av lycka bara jag ser den. Jag säger det bara, William Morris, du är en mönstergud. Min tillbedjan får du alla dagar i veckan och lite till. Här snackar vi värre än värsta "vänd dig till mecka" tillbedjan. Ok, ni förstår att jag är totalt nere, hjärtklappningar och fjärilar i magen nere. Fast bara för att förtydliga så gillar jag inte att dela så ni får dyrka på ett avstånd och avundas våran kärlek. Jag vet att det kan tänkas bli svårt, men sharing is not caring på den här fronten.












Lite små fakta om något jag tänkt på länge, men bestämde mig nyss. Jag vet att ni vill veta. Försöka inte neka geniets tankar. Så här ligger det till. Listen up closely now, tapeten där uppe gick åt lite mer än vad jag räknat med. Ja, vi har ju redan konstanterat att min hjärna inte är som den ska, så klart att den inte räknade in mönsteranpassningen när rullar skulle beställas. Så jag har riktat in mig på att antingen snåla och rama in tapeten jag har kvar och måla på väggarna. Hade nog varit riktigt schysst. Eller beställa en ny rulle. Det har tagit emot att göra det för en våd liksom. En våd. Sjukt jobbigt och oekonomiskt. Fast mest jobbigt. Och de två rullarna här ovan som jag fyndade på blocket hade ju ingenstans att ta vägen för jag köpte dom bara för att jag var kär. Och när man är kär gör man impulsiva grejjer. Så nu har dom en plats i hallen uppe och jag vill bara börja tapetsera och se resultat. Älskar resultat.






adjö på er

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar