måndag 23 november 2015

STILAR GENOM ÅREN










Såhär är den, min crush, min tapet, mitt bästa val just nu. Det är så man blir tårögd när man inser hur jäkla fin den är och hur perfekt den passa in där uppe. Sjukt lycklig just nu. Tapetlycka deluxe. Som min dotter (som såklart har det där extra och kan se perfektion när det infinner sig) sa "först har vi en djungel och sedan en äng" och klart som tusan att vi skapar vårt eget sagoland med en mystisk trädgård på väggarna.






Jag har liksom snöat in mig på så mycket i inredningsväg så jag hoppas verkligen att denna mönstermani är här för att stanna. När vi flytta in i huset var det målning i nästan alla rum som gällde och lite tapeter, men sen så upptäckte jag Sandbergs magiska tapetvärld och snöa in mig totalt. Det blev ett par rum tapetserade. Sedan kom panelen in ännu mer i mitt liv och bröstpanelen kom upp på väggarna och allt skulle vara vitt, vitt och vitt.  Jaha, vad sen då? Tror nog råsponten kom in och skulle göra allt lite rufft och ofint fast fortfarande vitt. japp, vitt sviker vi inte än. Barnen klagar på allt det vita och jag får en tillfällig tapetfrossa upp igen och tapetserar köket i en gulblommig tapet. Det var ingen hit och snabbt sattes den över med grova plankor som målades vitt och allt var back to normal igen. Puh, tänkte jag då. Don´t ever go back there liksom. Och allt var frid och fröjd tills Kalklitir kom och jag hittade färgen jag hela tiden letat efter. Den där med betongkänslan. Blev dock bara ett rum för sen så upptäckte jag William Morris och blev förälskad. Svept med en storm. Fortfarande är jag kvar. Kvar där i hans fantastiska värld av mönster. Men samtidigt är jag helt insnöad på dekorpaneler och mörka färger. Tänk engelsk, tänk gamla bibliotek och tänk la belle epoque och insvep den tidens elegans och detaljrikedom medans du ändå är där och fantiserar omkring. Och jag hoppas jag aldrig kommer ifrån dessa stilar. Har precis bestämt mig för att måla hallen mörkblå, chocker. Blått har inte varit min färg förut. PÅ kläder har det ju varit en hel del det seanaste, men på väggar. I´m so brave alltså. 






kram på er

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar