I måndags bakade jag ju lite bröd, superduktigt av mig. Igår tränade jag, ännu bättre av mig. Finns det hopp om min ovilliga själ? Hoppas verkligen det. Jag är i stort behov av den där träningen. Inte för att komma i mitt livs form (kommer nämligen aldrig hända), utan för att jag mår så mycket bättre med mig själv då. Lite mer förlåtande och väldigt mycket mer stoltare.
Igår blev det inga inlägg för jag försov mig på morgonen och på dagen blev det bara inte av. Var i stallet hos nykomlingen och satte på henne ett täcke för att hon inte skulle göra av med mer energi. Allt behövs för att hon ska bli en tjockis igen. Har ökat maten till tre portioner om dagen dock små portioner till en början. Sen när magen vant sig så slår vi på stort. Hoppas av hela mitt hjärta att detta ska bli något bra.
kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar