tisdag 20 januari 2015

ATT VARA LATAST I VÄRLDEN







Har precis jobbat klart denna tisdagen och det innebär ju att det är onsdag imorgon. Onsdag är ju lika med typ halva benet inne i helgen vilket då betyder att det snart är måndag igen då. ok, inte riktigt, men ibland känns det som att dagarna bara flyger iväg utan att jag lyckats göra något som helst vettigt. Jag är inne i min värsta latperiod. Cyklingen till jobbet vill jag dock helst inte sluta med, men allt annat som kan räknas in som motion har jag tydligen förbehållit mig rätten till att neka åt. Jag anstränger mig inte för fem öre för att få något gjort om det inte möjligtvis går att göra samtidigt som jag sitter i soffan och gör mycket roligare saker som till exempel ingenting. Känner direkt att jag vill ha ett sånt där trollspö som jag kan vifta lite med så städas allt åt mig. Himmelriket liksom.

Fast jag gjorde lite nytta igår, kors i taket och efter väldigt långt övervägande, nämligen så att jag flyttade lillebrors säng till hans nya rum. Kan tänkas att ni tycker det var en banal uppgift, men då måste jag informera att det var högst motsatt. Det förekom en hel del svärande, trixande och undrande  Undrande? undrar ni. Ja jag undrade hur i helvete jag fick in sängen första gången. Lister rycktes bort och sängen lades i alla möjliga ställningar tills jag tillslut lyckades att plocka isär den och utmattat bära in delarna i nästa rum. 

Bar sedan in en gammal byrå som jag fyndat på Lions i sommar och var så nöjd. Sedan kom någon och nämnde klart och tydligt att den var riktigt ful. Och han skulle minsann inte plocka några kläder där ur på morgonen (måste kanske tillägga att den var lite skev och saknar handtag, men det gör ju typ hela det här huset så då tycker jag den passar förträffligt bra in här) och eftersom jag aldrig lyssnar så packade jag glatt in alla kläder där i och smålog åt tanken att han troligtvis kommer att svära åt den där byrån varje morgon och troligtvis åt mig för att jag köper gammal skit. Skulle inte bli förvånad om han kom hem med en ny byrå inom en snar framtid. 



Och på tal om lathet så var jag ju icke lat i söndags då jag tvingade med mina bröder på vandring i Tiveden med hundarna. Två och en halv timme av ren hurtighet. Får se om dom följer med nästa gång.  Varann helg har jag planerat in att vi ska gå som tusan. För snart är det vår och då har de lovat att följa med mig på en liten vandringssemester. Det ska tältas, lagas mat över öppen eld och vandras i flera mil. Längtar redan. 




Men just nu, precis just nu är jag mega lat och ska ta och tycka synd om mig själv för att jag är så lat och vila på soffan.




kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar