VI KLARA DET SÅ GALANT

Så tillbaka till gårdagen då vi begav oss iväg på våran första campingtripp i vildmarken (kanske inte så vilt, men tillräckligt till att börja med. Kunde ju faktiskt hänt att en argsint älg simmat ut till ön och gått bärsärkargång och rivit ner tältet och trampat ihjäl oss. Högst osannolikt, men inte ogenomförbart. Så lite jäklars vildermark var det definitivt) och jag ska försöka att i korthet återberätta detta äventyr. 

Vi drog i väg med kanoten klockan fem på eftermiddagen och efter en timmes paddling var vi framme. Det blev ett antal "när är vi framme?" och "har vi paddlat halvvägs?" och förklarande av begreppet vad två tredjedelar betyder. Så kom vi till ön, förväntansfulla, och möttes av en flotte som securitas skyddar och ett par riktigt vidriga gubbkalsonger som hängde på en pinne. Inte det flottaste välkomnandet, men vi lät oss inte nedslås utan vi fortsatte i våran positiva anda och gick en kort sightseen tur på ön, tog typ fem minuter och sen monterade vi upp tältet. Och det helt utan instruktionsbok. Och hade det funnits hade vi aldrig tittat. Jag menar, så smarta tjejer som vi är så kan vi ju montera tält i sömnen. Lätt. 

Sedan tände vi en brasa av ved och granris och tidningspapper och vi hade definitivt ingen engångsgrill utifall att vi skulle vara värdelösa på att starta en simpel eld. Vi är inga plan B människor. Vi är så nära vildmarksproffs man kan komma. Nästan så nära att vi kan tänka oss att sova i en kamelmage i en sandstorm bara för att överleva och det utan att dö av sina egna spyer av äcklighet. 

Vi täljde grillpinnar och grillade korv. Avslutade med marschmallows som grillats och sen klämts ihop mellan två kex. Smarrigt och kletigt. Hade typ två i mitt hår och tre på händerna när vi grillat klart. 

Sen kröp vi ner i tältet och lyssnade på ljudbok och hade det mysigt. Hade dock lite svårt att somna då min luftmadrass bestämde sig för att inte ha något liv kvar när vi kom hem genom att låta luften gå ur direkt. Och klart att den ska slängas direkt. Man måste kunna lita på saker och ting. Tur att jag hade min chokladfyllda mage att ligga på så det blev lite mjukt. 

Det blåste rätt bra på natten och jag undrade bara när tältet skulle åka bort, inte om, utan när. Det blev en natt med mycket drömmar och lite sömn, men tjejerna hade sovit bra iallafall. Det är viktigast. 

Klockan tio på morgonen var vi hemma på torra land och lastade in packningen i bilen igen. Borta bra, men hemma är så bäst. Alltid. 

Så nöjd över mig själv att jag vågade. Att tjejerna vågade och att vi gjorde allt själva. Så nu planerar jag för ett vildmarksliv nästa sommar, men med en bättre luftmadrass och lite mer sällskap. Ju fler är ju alltid roligare. 

kram på er