Stentrappa i utvecklingsstadiet. För klar verkar den ju liksom aldrig bli. Det går åt en hel del betong och
jag har ingen större lust att inhandla det utan skickar helst med sändebud. Det tar total stopp när jag bara tänker på att jag måste åka ner till byggvaror och köpa fler.
Ett trollspö skulle jag vara så sjukt nöjd med. Att säga hokus pokus kan ju inte vara så ansträngande. Fast måste man hålla på och precisera precis varje önskning så antar jag att jag också tyckt det varit alldeles för mycket. Kanske en mer telepatisk förmåga hade varit bättre. Liksom att man bara genom att tänka att man vill ha det får det.
Nackdelen med det kan väl vara att man tänker på too much onödigt och totalt idiotiska saker väldigt ofta. Vet inte hur många gånger jag tänkt att "det där var allt en väldans tur att jag inte kläckte ur mig" och väldigt mycket oftare tänker jag precis tvärtom. Alltså, "varför sa jag det där", som följts upp med "hur i helsike ska jag kunna komma ur den här situationen", snabbt efter kommer "kan man bara få gräva ner sig och aldrig mer komma upp eller iallafall inte de närmaste dagarna" och avslutats ungefär alltid med "att nästa gång håller du banne mej käften". Lås munnen, sätt på hänglåset och släng bort nyckeln så långt bort du kan. Kanske jag kan kombinera min tysthet med lite motion också så har jag prickat in två viktiga saker på min dagliga agenda.
Ha de fint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar